När jag gick i högstadiet var det normalt att tjuvröka, festa och dricka alkohol. Jag gjorde inte det. Jag satt mest på en tunnelbana fram och tillbaka till dansskolan för att dansa två till flera timmar varje dag. Jag var inte normal.
På dansskolan träffade jag flera personer som dansade lika mycket som jag. Där var jag ”normal”. Det skulle vara väldigt ”onormalt” om någon kom in med en cigg i mungipan.
På gymnasiet var jag tillsammans med en kille. Hans familj kallade mig "flaca". De tyckte jag var smal, och att jag behövde äta mer. I deras ögon var jag inte normal. När jag sen kom hem och träffade min familj och mina vänner var jag hur normal som helst.
Även idag är jag inte normal. Att jag tränar och äter bra kost är inte normalt. Inte om man ser på hur samhället ser ut idag. Däremot när jag umgås med mina vänner som tränar och äter bra kost, då är jag jättenormal.
Jag har accepterat att jag inte är som många andra i många situationer, men så länge jag trivs med hur jag lever mitt liv har jag inga problem med det. Jag hoppas att du som känner dig "onormal" (är i fel tribe) står på dig och är den du är, och gör det du brinner för.